Jag har inte skrivit på länge, vet inte varför. Jag har inte orkar tror jag.
Jag har inte gjort så himla mycket, just nu känns det som att jag inte har gjort något alls på lovet. Men om jag tänker efter så kan jag säkert komma på en massa saker jag har gjort. Men jag vet ju att jag tänker för mycket, det har jag vetat i flera år. Jag tänker tills jag är en liten smutsfläck på golvet, först då tvingar jag mig själv att sluta tänka och går runt och är helt tom på känslor och tankar. Tills någon annan kommer och trampar på fläcken, då far tankarna ännu mer och fläcken slits ut och blir ännu mindre.

"Du kan inte ha sönder något som redan är trasigt" Eller hur är det dem säger? Men det är iaf jäkligt värdelöst att bilen som man lämnat in på lagning går sönder igen efter bara en vecka efter man fått tillbaka den.

Jag har lärt mig att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad och att om man ger så får man tillbaka. Men hitills har jag inte tjänat mycket på det. Det är bara något man säger för att försöka göra världen bättre.
Jag kanske ska bli elak istället?

Synd bara att jag är så mesig.



En bra låt!:



Spelar inte längre någon roll
Jag orkar inte slåss
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp
Var att synas, att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
Var det vackraste som hänt mig
Sen själen min blev såld
Att synas utan att verka
Ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu
Via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej...

Ingen, ingen, ingen, ingen hör...
Ingen, ingen, ingen, ingen hör...
Ingen, ingen, ingen, ingen hör...
Ingen, ingen, ingen, ingen hör...