Idag var ju jag hos frisören och jag har aldrig haft en frisör som har varit så hårdhänt och respektlös mot hår. jag tror seriöst hon i hemlighet njöt av att plåga mig. Hon kunde inte ens ta på mitt hår utan att jag ville skrika på henne. Vad i helvete? Hon frågade inte ens om jag var håröm.. Sen när mina ögon började tåras, bland annat pga hårdragningen men även av det starka avfärgningsmedlet så frågade hon äntligen om det gjorde ont.. Jag svarade att det faktiskt gjorde lite ont. Hon sa att hon skulle försöka vara försiktigare och mumlade något med "vill man vara fin får man lida pin". Jag nickade och tänkte "puh, nu kanske hon tar det lugnt" men icke, hon blev inte ens lite försiktigare.

I alla fall så skulle jag ju avfärga håret, göra ljusbrunt och sedan slinga. Under avfärgningen blev det någon kemisk reaktion pga att jag färgade för inte så länge sedan, så det blev aasvarmt och hade ingen upptäckt det hade det tydligen ramlat av, haha.. Scaaaaary.  jag låg där o helt plötsligt började hon rycka i mitt hår snabbt som attan och jag ville bara klösa ögonen ur henne, fan vad ont det gjorde. Försvarsmekanismerna i min kropp sa liksom "Dra henne i håret tillbaka". Det hade sett kul ut va?
Nåja efter det vågade de inte göra annat än att tona mitt hår brunt (haha jag är väldigt glad över att de ens gjorde det för annars hade jag suttit här med oranget hår nu kan jag meddela) så nu har jag ljusbrunt hår men om två veckor ska jag tillbaka och slinga det. Kalas! 

Ni skulle bara veta hur mycket min hårbotten värker, känns som att någon har hängt i mitt hår i tjugo timmar, minst.