Efter att ha begrundat livets alla mysterium och träffat på JB på donken, så tog jag och Saris en promenad hem, där vi fortsatte begrunda livets alla mysterium (aldrig att vi kommer på något, men det är ju skönt att ventilera sig lite), och vi gled in på ämnet skräckfilm.

Det var i alla fall myspys, och även om vi inte kommit på något konkret om livet (eller våra liv, i alla fall) så var det underbart som vanligt.

Tack Sara för att du gör mina dagar bra.
(Bilden var nödvändig eftersom jag inte hittade någon annan bild på datorn, och för att N1 alltid lyckas titta på Saras bröst varje gång en kamera tas fram)