Idag är det Fars dag.
Kunde inte bry mig mer faktiskt. Dels för att pappa inte bor hemma längre, och dels för att jag aldrig har brytt mig om att fira dem. Ett tag försökte jag vara en duktig dotter och köpa något till honom, men man kunde alltid märka hur presenterna han fick var värdelösa. Han sa tack, tog på sig det där typiska leendet som säger att man egentligen vill slänga saken i ansiktet på den som gave den, och sen använde han det aldrig, om det inte var strumpor.

I år tänkte jag faktiskt göra något speciellt dock. Jag hade tänkt skicka ett brev till honom med obscena ord om honom och hans nya brud. Men fantasierna skenade iväg och jag visste hela tiden att jag aldrig skulle göra det.
Ibland önskar man ju att man kunde stå för vad man ville.

Enligt wikipedia (som är min skapare och min Gud) så ska man fira Fars dag enligt följande små riktlinjer.

1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
2. Far hälsas om morgonen med sång av barnen.
3. Han bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Han hedras med blommor och en liten gåva.
4. Honom beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete under den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska. (HAHAHAHAHAHA, varje dag var fars dag)
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där mor i huset medverkar. Något vackert läses upp utantill, och hjärtats tack bringas Far, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig Fars förlåtelse för ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Far sorg, suckar, bekymmer och svårigheter. (Tack pappa för att du höll samman våran familj, och förlåt för att jag var jag under mina tonår)
6. Frånvarande barn hälsa far med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahålles för fars dag. (Man kanske ska skicka det där brevet ändå...)

Vad ska ni göra för era farsor idag?