I WANT THIS!

Jag bryr mig inte om att jag har en klackskotelefon hemma, eller att den kostar 300. JAG VILL HA DEN!
Sleepless in Tyresö
Åh nej, inte mys.
För att fördriva tiden vettigt (så vettigt som det nu kan vara att fördriva nyttigt sovtid) så satte jag mig ner och började läsa igenom bloggar. Något som jag faktiskt aldrig någonsin gjort förut...om det inte varit en snabbkoll på ett roligt inlägg, eller en kompis blogg. Men på senaste tiden har jag faktiskt varit inne på Kenza's blogg minst 4 gånger. (=världen kommer snart gå under och apocalypsen närmar sig, för sånt gör inte jag...det strider mot min anti-populära-bloggar-attityd) Och jag var faktiskt inne på Mest aktiva och Mest besökta och tog mig en titt. Vad ska det bli av med mig?
Herregud.
Samtidigt sitter jag inne på Facebook, en annan väldigt rolig hemsida som jag hatade för sisådär...ett par måndar sen. Jag förstod mig verkligen inte på hysterin på en basic Myspacekopia (som det var då i alla fall) men till slut hakade jag på (annan meningsstruktur kan vara; I joined the dark side) och nu är det som en naturlig grej för mig. Mest pga Pet society, Sian, Jason och massor av andra människor som jag egentligen inte känner men älskar ändå pga av deras intresse för McFly... okej Sian's och min relation har nog utvecklats lite mer än så. Hon har ett foto på mig på sin vägg, så ja... HAHA
Något jag aldrig kommer att trivas med däremot, det är att fika. Det är överskattat och bara obehagligt att lägga sitt öde i händerna på någon som man 1) inte vet var han eller hon har haft sina händer, 2) kanske spottar i degen/kaffet/teet 3)är en hämndlysten lönnmördare som vill hämnas på världen av någon oförklarelig anledning.
Dessutom tar de för mycket betalt. En chokladboll är inte värd 15-20 kronor oavsett hur god den än är. Då kan man lika gärna köpa en delicatoboll på ICA för sex kronor (3 för femton, tjoho!) och dricka te runt sitt eget köksbord. Ekonomiskt och inte alls lika farligt. Alla vet ju att delicatobollar är massproducerad och åker på ett rullande band. Det enda man kan råka ut för är kemikaliska ämnen och oljor om saker går fel.
..
trötthet tar ibland fram mina sämsta sidor.
Men men.
Peace
Mhhmmm...

Pernilla (mammas kompis som är tillfälligt hemma från Belgien - med en kartong belgisk choklad..yum) kom just upp med en gigantisk semla. Jag kanske till och med kan äta mandelmassan den här gången...troligtvis inte, men kanske.
Om ett år...
...drygt i alla fall, så kommer jag bege mig till England för att plugga. Kändes nödvändigt att berätta detta då jag kom hem idag och fann två universitetskataloger liggandes på matbordet (och en Elgigantentidning som jag snappade åt mig också). Jag hade redan en från Bournemouth som Sian skickade åt mig (hon är min engelska ängel...) och nu kom en från Plymouth och en från Bolton. Har beställt flera men det tar ju lite olika tid för dem att komma fram.
Hittade i alla fall en hel del Mediasaker i Bolton men vet inte om jag vill bo "up north" i tre år, när Bournemouth med sina stränder och vatten kallar på mig.
Men visst vore det coolt, att plugga i Danny Jones' födelsestad. Från erfarenheter (i.e the officiella forumen och star girlvideon) så kommer han hem ibland.
AWESOME!
Nåja får se. Har inte bestämt mig alls vad jag ska göra än, men nånting blir det väl. Sara pratade om någon tre månaders grej som var gratis. Man behövde bara betala boende, och det måste jag ändå göra när jag fyller 18 så varför inte liksom?
/ Kim ♥
Mobilblogg = epic phail
Med fantasier om smygblogging direkt från mattelektionerna med våran transylvanska halvvampyr Ike så skrev jag upp mitt mobilnummer, la till bloggnummret och gjorde en mall för att komma ihåg att man var tvungen att skriva "BLOGG" först.
Och nu, ett par timmar senare, så kände jag att jag kunde pröva denna underbara funktion innan jag skuttade till duschen för att skölja av mig söndagens tristess.
Först får jag ett meddelande som säger att jag måste fixa inställningarna. "Juste," tänker jag. "Jag återställde ju mobilen." Inte nedslagen över tanken på att det kommer ta ytterligare fem minuter innan jag kan skicka mitt mmsinlägg så går jag in på TELE2's hemsida och letar efter info om inställningarna. Jag skickar det tomma sms:et och väntar.
Inställningarna installeras och jag är nöjd. Jag börjar skriva på inlägget när jag kommer på att jag måste starta om mobilen för att det ska funka. "Det kanske funkar ändå," tänker jag och fortsätter tills jag är nöjd innan jag skickar iväg mms:et.
Ingenting händer.
"Nåja, kanske måste starta om mobilen after all," tänker jag och gör så innan jag prövar igen, denna gång med mycket kortare text som lyder "Funkar det nu då?"
Uppdaterar sidan och hoppet glöder inom mig.
Ingenting händer.
Frustration ersätter nu hoppet och jag börjar bli irriterad. Några svordomar far genom mitt huvud medan jag försöker lista ut vad som är fel.
Ger upp och skriver ett manuellt inlägg istället.
NU ÄR DET DAGS FÖR MIN DUSCH!
UGH
Välkommen till VÅR nya blogg!
Sen måste man ju förklara lite snabbt vad som gör just den här bloggen så speciell (även fast "speciell i den här världen är mode och sånt). Nåja. För att få ett litet hum om vad som händer här så är vi två tjejer som äger denna blogg. Ingen av oss heter Kimilla för det är nog inget riktigt namn. Däremot är det vårat gemensamma namn som vi...well..aldrig typ...använder. Jag som skriver nu är Kim (jag står först för att jag är coolare än Camilla—som är den andra personen i denna duo), och jag är 17 år och går andra året på gymnasiet. Jag och Camilla (som också tillhör årsgång 91) går i Sam-Media tillsammans med x antal andra personer.
Camilla får äran att göra en egen presentation av sig själv när hon har tid eftersom hon själv vet vad som är viktigtast att ta upp.
Men jag då? Vem är jag?
Jo, somsagt—Kim, 17 år, Tyresö, Stockholm. Jag har en mamma, en pappa, två syskon och tre hundar (varav en spenderar sin tid på landet med min farmor och farfar). Jag är resultatet av en dramatisk kärlekshistoria mellan en svensk kvinna och en sydkoreansk man som kommit till Sveriga i sina tidiga år. Personligen tycker jag att experimentet kunde ha lyckats en aning bättre.
Jag tycker om att skriva, läsa och skriva lite till. Med enkla fraser kan man säga att jag är opopulär. Varför? Därför att samhällets oskrivna ungdomslagar säger att jag är det.
Detta är jag. Eller en lista över min opopularitet
- Jag umgås med "fel" personer för att ha någon som helst form av status på min skola (esteter)
- Jag är ingen större festperson, och jag är så lättpåverkad att det inte är kul
- Jag har absolut ingen koll på modet och tycker att det jag ser är enformigt och fult
- Jag är socialt inkompetent
- Jag anses vara för manlig för att kunna vara hetrosexuellt åtråvärd(i.e jag rapar och är högljudd, och svär och spottar och är allmänt okvinnlig)
- Jag har "töntiga" intressen
Nu orkar jag inte skriva mer för jag har en bloggdesign att fixa.
Tack och hej!